Logo

Spara tid och pengar med bredare geotekniska kunskaper

Vad tänker du på när du hör ordet geoteknik? Ser du framför dig olika jordmåner, lermorän och bergarter? En ingenjör som räddar liv genom undersökningar som minskar risken för ras, skred och erosion? Eller kanske blir det bara blankt för att du faktiskt inte har någon aning om vad ämnet handlar om. Mats Svensson, affärsutvecklare geo på Tyréns, har en bred allmänbildning inom geoområdet och stenkoll på ämnet!

Vi fick låna Mats tid för att reda ut vad geoteknik handlar om, de olika geotekniska skedena i byggprocessen och vilka olika sorters geotekniska förutsättningar som finns i olika delar av vårt avlånga land. Och var skulle Mats själv säga att det vore bäst att bygga ett hus? 

Mats Svensson

Geoteknik – en bred ingenjörskonst

Så, om vi tar det från början. Vad handlar egentligen geoteknik om? Geoteknik är läran om jords och bergs tekniska egenskaper och hur man använder den kunskapen vid planering och byggande. När det exempelvis ska byggas vägar, järnvägar, hus, broar tar entreprenören hjälp av en geotekniker för att undersöka hur jorden ser ut, vilka jordarter den består av, hur den är lagrad och vilken belastning den tål. En geotekniker räknar bland annat på vilka förstärkningar som krävs för att jorden ska kunna bära upp de belastningar den kommer att utsättas för. Han eller hon tittar också på sättningsrörelser samt hur ras, skred, slamströmmar och erosion kan undvikas.

Mer ämneskunskap kan ge bra besparingar

Utöver arbetet som affärsutvecklare geo är Mats sedan 2007 aktiv i Svenska Geotekniska Föreningens arbetsgrupp Fält (AG-fält). Han finner även en stor glädje i att föreläsa och dela med sig av sina kunskaper inom geoteknik. Detta gör han bland annat genom att föreläsa på BFAB i utbildningen Geoteknik – baskurs.

Att bygga fel kan innebära stora ekonomiska konsekvenser, vilket man såklart vill undvika, säger Mats. En geoteknisk baskurs är framför allt riktad mot personer inom byggbranschen som vill få en större förståelse för hur de ska tolka de geotekniska rapporter som geoteknikerna levererar och på så vis undvika de vanligaste fallgroparna.

–  De flesta som väljer att gå en geoteknisk baskurs brukar arbeta på förvaltningar inom kommuner. Inte sällan arbetar de med breda markfrågor, bygg- och/eller va-projekt där man hanterar geotekniska rapporter. Även projektledare på fastighetsbolag eller fristående projektledare som hjälper fastighetsbolag och andra att genomföra byggprojekt brukar delta.

Fyra viktiga skeden i byggprocessen

Mats berättar att ett byggprojekt består av fyra olika skeden. Inte sällan överlappar de olika skedena varandra. Ju senare i processen man tar reda på de geotekniska förhållandena ju högre blir kostnaderna och möjligheterna att påverka val av grundläggningstyp och liknande blir allt mindre. Det är därför viktigt rätt personer med rätt kunskap arbetar i rätt skede. Däribland geoteknikern.

  • Tidigt skede – I det tidiga skedet bestäms vilken typ av byggnad som ska byggas. Här kan man ha viss nytta av att be en geotekniker ta en övergripande blick på kartor över området för att få en överblick över området och ge en uppskattning gällande vad grundläggningsarbetet kan kosta. Geoteknikerna kan också ta reda på om det finns tidigare utförda geotekniska undersökningar i området som man kan dra nytta av i projektet. I detta skede utförs inga geotekniska undersökningar. 
  • Projekteringsskedet – När det är bestämt vad som ska byggas är det dags att koppla in geoteknikern igen. Han eller hon genomför då en geoteknisk undersökning som syftar till att bestämma jordens och bergets egenskaper, och sättet att grundlägga och utföra byggnation av byggnader och anläggningar. Han eller hon identifierar även områden med risk för ras, skred och erosion som sedan kan ligga till grund för kommande bygghandling, detaljplaner o dyl längre fram i projektet.

    I denna fas är det extra viktigt att anlita en duktig geotekniker som kan ge råd gällande vilka möjliga grundläggningsmetoder som kan vara tänkbara i projektet, samt kan svara på byggherrens olika frågeställningar. Man kan även spara mycket pengar genom att be en geotekniker skriva en specifikation för att få en ändamålsenlig geoteknisk undersökning utförd. 
  • Byggskedet – Nu startar själva byggandet ”på riktigt”, dvs. när vi själva tydligt ser att något håller på att byggas. När byggherren ska börja gräva i marken för att förbereda för betongplattan är det smart att anlita en geotekniker. Han eller hon besiktigar schaktbotten för att bekräfta vilket material det är i botten, så att inga obehagliga överraskningar dyker upp. Och skulle sämre förhållanden än vad den tidigare geotekniska undersökningen visade på uppmärksammas så sparar man mycket tid och pengar på att upptäcka dem i detta skede. När betongplattan väl är gjuten är det för sent, eller blir åtminstone väldigt kostsamt, om det visar sig att de geotekniska förhållandena (mot förmodan) avviker från vad undersökningen kom farm till. 
  • Förvaltningsskedet – Nu är bygget färdigställt. I detta skede behövs därmed inte geoteknikerns kunskaper. Däremot är det bra att dubbelkolla så att projektet är väldokumenterat vad gäller de geotekniska undersökningarna och åtgärderna. Om man t.ex. ska bygga ut eller anlägga något i framtiden kommer man ha stor glädje av dokumentationen för att veta var man t.ex. slog sina pålar och eventuellt grävde bort föroreningar.

Olika geotekniska förutsättningar beroende på landskap

Mats exemplifierar hur de geografiska förutsättningarna skiljer sig på olika sätt över Sverige. Han berättar att Göteborgsområdet består av extremt lös lera med omväxlande bergknallar, vilket medför att grundläggningarna däromkring ofta blir mycket dyra.

Norrland har, framför allt längs med kusten, i stället en jordart som heter sulfidlera. Denna lera måste hanteras som förorenad mark, vilket kan medföra logistiska problem då leran behöver transporteras och deponeras på specifikt anvisade platser.

I Skåne, framför allt i den sydvästra regionen, är jordarterna generellt extremt fasta. Här återfinns till exempel en jordart som heter lermorän med mycket hög hållfasthet. Detta medför att det i princip aldrig är några problem vad gäller grundläggningar i denna region.

Med andra ord har varje landskap sina individuella förutsättningar att ta hänsyn till beroende på hur och vad man vill bygga.

 Nära havet vill Mats bo

På den avslutande frågan om var Mats själv skulle bygga ett hus är svaret tvärsäkert:

– Jag skulle vilja bygga ett hus med utsikt över havet, cirka 3-4 meter över vattenytan! Lergrund går bort direkt. Huset skulle få stå på en bra grus-, sand-, eller berggrund där marken är riktigt solid och väldränerad. Det är extra viktigt i dagsläget med tanke på riskerna vad gäller förhöjda vattenytor på grund av klimatförändringarna. Huset skulle på så vis kunna vara beläget nära havet, men stå tryggt.


Oförutsedda geotekniska problem är en av de största projektriskerna inom byggbranschen. Genom att ha en grundläggande geoteknisk förståelse och veta hur du tolkar en geoteknisk rapport kan du förekomma de värsta ekonomiska riskerna. Mats är en av våra uppskattade föreläsare som håller i utbildningen Geoteknik – baskurs där du får lära dig mer kring just detta.

Till toppen