Förvaltare – en samhällsbärande yrkesroll i förändring

Frida Palmgren

Teknik och beteenden förändrar förvaltaryrket

Frida inleder sitt resonemang med ett klargörande. Hon kan tycka att det i debatten ofta kan framstå som att vi har en ättestupa framför oss. Att all gammal kunskap ska förkastas och något helt nytt uppenbara sig. Men Frida håller inte med, hon tror istället på en kontinuerlig och gradvis förändring.

– Husen som förvaltas står där de står, säger Frida, men tekniken och beteendemönster för de som lever och verkar i husen förändras oundvikligen över tid. En förvaltare behöver fortfarande gedigen kunskap inom flera olika kunskapsblock, men de olika kunskapsblocken kommer successivt att uppdateras.

Frida menar att förvaltarrollen förmodligen alltid kommer innehålla de delar där det gäller att ha en generell kunskap, såsom ekonomi, teknik, juridik, service och affärsförståelse. Men efterhand som teknik och människors beteenden ändras kommer vi ta allt mer hjälp av digitala hjälpmedel. Som exempel lyfter Frida att det fortfarande kommer vara viktigt att läsa av och förstå mätvärden, men informationen inhämtas från nya instrument.

”Är det ett stenhus, så är det ett stenhus”

Det är ju inte heller så att vi från en dag till en annan bara har ultramoderna fastigheter i hela Sverige, fortsätter Frida. Att ha kunskap om hur man förvaltar olika typer av fastigheter kommer vara fortsatt relevant. Det är som bekant olika typer av behov och utmaningar för den som förvaltar ett parkeringshus, ett sjukhus eller en K-märkt fastighet.

– Man kan tillföra ny teknik och människornas beteendemönster kan förändras… Men är det ett stenhus, så är det ett stenhus med de tekniska förutsättningar som ett sådant hus har. Då behöver människan utgå från de förutsättningarna. Förvaltare kommer därför fortfarande behöva lära sig om till exempel byggnadsvård av historiska byggnader. Sen kan de digitala verktygen tillkomma som ett stöd för underhållsplaneringen.

Frida återkommer till det där med att inte förkasta gammal kunskap och lyfter istället vikten att förstå hur byggnader från andra tider är konstruerade – för att kunna förvalta, bevara och utveckla dem på bästa sätt. Men även den som redan sitter med gedigen kunskap behöver komplettera den i takt med att yrket och efterfrågan förändras.

Kunskapsbyggande – en organisatorisk investering

Frida betonar att hon har en stark tro på att det är en mänsklig drivkraft att vilja lära sig nya saker. Förutom att fortbildning av medarbetare kan leda till karriärutveckling för den enskilda individen ska man som arbetsgivare inte underskatta den effekt som kunskapsbyggandet kan ge tillbaka till organisationen.

– Lär sig medarbetarna ännu mer om energioptimering kommer arbetsgivaren med största sannolikhet se ett bättre driftnetto. Om en medarbetare får vidareutbildning inom fastighetsekonomi kan han eller hon genom den ökade förståelsen ta klokare beslut som bidrar till ett bättre resultat på nedersta raden, säger Frida.

Medarbetarna är avgörande byggstenar för de företag som vill nå sina mål även framöver. Att underhålla kompetensen är minst lika viktigt som att underhålla fastigheterna.

Se arbetsmarknaden som en delningsekonomi

Hos en del arbetsgivare finns en rädsla för att medarbetare ska försvinna med den investerade kunskapen. Frida ställer en klassisk motfråga ”vad händer om vi inte utbildar eller jobbar med vidareutveckling – och medarbetarna stannar?”. Hon menar att om vi tittar på hela arbetsmarknaden som en delningsekonomi bidrar arbetsgivaren med en värdefull samhällsinsats.

– Även om medarbetaren så småningom väljer att gå vidare har man som arbetsgivare kompetensutvecklat branschen. Dessutom attraherar arbetsgivaren förmodligen fler kompetenta medarbetare när de vet att möjligheter till vidareutveckling finns.

Chanserna ökar markant om en arbetsgivare har en tydlig kompetensutvecklingsplan som de kan beskriva tydligt och konkret för en potentiellt ny medarbetare. Det räcker inte att endast prata i termer om att ”vi jobbar med intern utveckling”.

Fortsatt viktigt med en kvalitetsstämpel på kunskapsinhämtningen

Frida tror att vi kommer se allt fler former av distansstudier och självstudier där man varvar teori och praktik med olika typer av webbaserade lösningar framöver.

– Idag kan man googla sig till väldigt mycket information. Det är jättebra, men samtidigt menar jag att det just därför kommer bli ännu viktigare för arbetsgivarna att ha någon form av kvalitetsstämpel på den digitala kunskapsinhämtningen.

Som exempel tar Frida upp att man visst kan se ett kort klipp på YouTube och lära sig en hel del den vägen. Men ska du skriva upp tillämpad kunskap på cv:t vill nog de flesta arbetsgivare att kunskapen är inhämtad från ett auktoriserat utbildningsbolag med en kvalitetsstämpel. Här finns olika former av validerings-, diplomerings- och certifieringsformer att välja mellan.

För att sammanfatta är det samhällsbärande förvaltaryrket i ständig utveckling. Den som förstår vikten av att följa med och regelbundet fylla på med ny kunskap kommer vara attraktiv på arbetsmarknaden och har en spännande tid framför sig!

För fastighetsförvaltare erbjuder BFAB alltifrån e-learningutbildningar till diplomprogram. Med gedigen erfarenhet och kvalificerade föreläsare hjälper vi dig och dina medarbetare att bygga upp kunskapsportföljen inom bl.a. hyresjuridik, fastighetsteknik, fastighetsekonomi och andra relevanta branschområden. Utbildningarna kan genomföras på plats hos er, hos oss – eller i digitala klassrum.