Ökad konkurrenskraft och delaktighet genom bättre tillgänglighet

Tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga

Branka börjar med att klargöra att tillgänglighet avser ”tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga”.

Personer med nedsatt rörelseförmåga brukar använda hjälpmedel som till exempel rullstol, rullator eller käpp – och lokaler behöver dimensioneras efter dessa hjälpmedel. Nedsatt orienteringsförmåga kan vara nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga – och våra närmiljöer behöver utrustas med till exempel ledstråk.

Regleras i plan- och bygglagen

Det här med tillgänglighet är inte något som handlar om godtycke – tillgänglighet regleras i lag (PBL) som ett av flera utformnings- och tekniska egenskapskrav för byggnader. Det innebär att vi måste projektera och bygga så att byggnader blir tillgängliga och användbara för alla.

Branka brinner för att tillgänglighet kommer in tidigt i processen – då arkitekter tillsammans med sakkunniga kan inarbeta tillgänglighet som en naturlig del gestaltningsmässigt så att byggnader, lokaler och anläggningar blir både funktionella och estetiskt tilltalande.

Om man glömmer tillgänglighet i ett tidigt skede behöver man komplettera i efterhand vilket kan medföra att det ser fult ut och även att det blir dyrare – vilket dessvärre är en ganska vanlig uppfattning om tillgänglighet.

En fråga för samtliga aktörer i branschen

Tillgänglighet är inte enbart en fråga för arkitekter utan för samtliga aktörer i byggprocesser samt för fastighetsägare avseende förvaltning. Så byggherrar, fastighetsägare, kommuner, projektörer (arkitekter, landskapsarkitekter, markprojektörer, el-projektörer, brandkonsulter med flera) är bara en liten skara av dem som behöver ha kännedom om tillgänglighetskraven.

Branka har märkt av en ökad förståelse i bygg- och fastighetsbranschen att tillämpa tillgänglighetskraven och att fastighetsägare insett att det ökar såväl kvalitet som värde för lokaler och byggnader – bland annat ur ett socialt hållbarhetsperspektiv.

Anpassa äldre byggnader med lättavhjälpta hinder

Äldre byggnader, påpekar Branka, behöver tillgänglighetsanpassas så gott det går med hänsyn till byggnadens tekniska och kulturhistoriska värden. Det är reglerat främst för byggnader och lokaler dit allmänheten har tillträde – som vårdanläggningar, myndighetslokaler, bibliotek, teatrar och liknande.

Det som är reglerat avser så kallade lättavhjälpta hinder vilket innebär mindre åtgärder som är enkla att utföra och inte så kostsamma, men som underlättar mycket för personer med funktionsnedsättning att lättare ha åtkomst och kunna använda lokalerna.

Testa din omgivning

Branka har mött många dåliga exempel, allt från branta ramper, ojämna gångytor, högt placerade knappar och handtag till avsaknad av audiell information eller stora öppna ytor utan ledstråk och tydlig orienterande skyltning. De sämsta exemplen behöver inte bero på nonchalans – utan snarare på okunskap.

För att få en insikt i vad otillgänglighet innebär föreslår Branka att du ska testa att dra runt på en tung resväska under en dag – vart du än ska ta dig.

Hon påpekar också att de inlevelseövningar som är unika i sitt slag på BFAB: s baskurs i tillgänglighet ofta är en riktig ögonöppnare. Där får man bland annat testa hur det är att ha nedsatt syn och uppleva kontrastfärgers betydelse för orienteringen.

Om du går nerför en trappa utan att kunna förlita dig på din syn vill du inte att ledstången slutar innan trappan gör det – regelverken finns av en anledning!

Att engagera sig ger många värden

Branka ser gärna fler som engagerar sig i tillgänglighetsfrågor och anser att i princip alla kan arbeta med tillgänglighet, som har flera aspekter. Det vi pratat om här är tillgänglighet i byggd miljö där det i PBL från 2011 ställs krav på certifiering av sakkunniga. En sakkunnig behöver uppfylla ett antal krav såsom teoretisk kunskap, praktisk erfarenhet och lämplighet för uppgiften, krav som gås igenom på BFAB: s certifieringsförberedande utbildning.

Att som fastighetsägare och förvaltare säkerställa tillgängligheten till sina fastigheter gör dem mer attraktiva och hållbara vilket höjer marknadsvärde och konkurrenskraft.

Tillgänglighetsarbete ger goda lokaler och byggnader för alla människor att trivas i och ger förutsättningar för delaktighet i samhället på lika villkor. Att arbeta aktivt med tillgänglighet gör också att du uppfyller myndighetskrav och utesluter diskriminering.

Det är byggherrar och fastighetsägare som har högsta ansvaret för att samhällskraven inom tillgänglighet uppfylls, påminner Branka.

Är du nyfiken och vill veta mer?

BFAB tillhandahåller baskurser och utbildning inför certifiering inom tillgänglighet. Klicka här för att se vårt kursutbud.