Tre tvister inom bygg- och anläggningsbranschen du kan undvika genom bättre kunskap

Vägen till advokatyrket kantades av småhus

Att Robin Lundgren blev advokat med specialinriktning mot bland annat entreprenad- och konsulträtt var inte en självklarhet. Men som son till en egenföretagare inom byggbranschen och del av en släkt av hanterverkare, tillsammans med intresset att kombinera det praktiska med det teoretiska och intellektuella kanske det inte är så konstigt ändå!

Utöver examen i både ekonomi och juridik har Robin även drivit ett entreprenadföretag i tretton år som gjorde allt från markarbete till platsbyggda småhus. Idag är han utöver advokat även en flitigt anlitad föreläsare inom entreprenadrätt och entreprenadbesiktning.

– Helt ärligt hade jag tidigare aldrig tänkt mig advokatyrket. Men när jag gjorde min tingstjänstgöring i Nyköping blev jag rekommenderad till advokatbyrån Hellgren Linander som är specialiserade på bygg- och anläggningssektorn. Där trivdes jag bra och stannade i mer än 15 år innan jag för några år sedan började på JKN advokatbyrå. En byrå som är ledande inom byggsektorn och specialiserad inom entreprenadrätt, berättar Robin.

Vilka är de vanligaste orsakerna till tvist mellan entreprenör och beställare?

Robin berättar att utifrån hans erfarenhet är de vanligaste orsakerna:

Vad som utgör ett kontraktsarbete

– Det vill säga – vad ingick i det ursprungliga uppdraget egentligen och vad var omfattningen av detta uppdrag? Ofta menar beställaren att kontraktsåtagandet är större än vad entreprenören anser och en tvist uppstår.

Vad som är ett tilläggsarbete (ÄTA) och inte

– Är det verkligen fråga om ett ÄTA-arbete, har entreprenören följt formalia som gäller i avtalet och har entreprenören redovisat tillräcklig dokumentation till stöd för sina ersättningskrav?

Frågan om tidsförlängning och beställarens krav på förseningsvite

– Inte sällan kommer denna frågeställning upp i slutet av projektet när entreprenören önskar betalt och då invänder beställaren i sin tur att de kräver förseningsvite. Ofta är det korta tider föreskrivna för att utföra en entreprenad. Entreprenören kan ha rätt till tidsförläning, p.g.a. ÄTA-arbeten, mängdändringar eller hinder. Viss formalia behöver dock efterföljas för att få viss tidsförlängning. Då många upplever tidspress och brist på administrativt stöd saknas dock ofta väl genomför dokumentation från entreprenörssidan, berättar Robin.

Utifrån din gedigna erfarenhet av byggsektorn – hur har branschen förändrats över tid?

– Delvis har jag sett en succesiv ökning av tvister. Men en annan stor del är att bördan med administration på entreprenörssidan har ökat genom exempelvis ökade krav på egenkontroller, arbetsmiljö, kvalitets- och miljöplaner, närvarokontroller mm. Att dokumentationskraven har ökat är på både gott och ont. Jag ser även att egenkontroller alltför ofta inte upprättas i den ordning som det är tänkt, vilket kan ge stora konsekvenser på sikt.

Varför är det bra att kunna sin entreprenadjuridik?

– Det handlar om att kunna ta tillvara sin rätt oavsett om du är entreprenör eller beställare och i förläningen att undvika tvister. Genom att ha mer kunskap kan du lösa olika situationer relativt snabbt och undvika att de ”dras i långbänk” eller hamnar i domstol, vilket kan bli en onödigt kostsam historia.

Vill du fördjupa dina kunskaper inom AB04, ABT06 och ABK09 är Entreprenadjuridik för projektering, anbud, upphandling och byggande. Upplägget varvar teori med diskussioner och grupparbeten under handledning av erfarna jurister. Självklart finns även en grundkurs i entreprenadjuridik för dig som önskar förstå grunderna i ämnet.

Föreläsarna är själva yrkesverksamma jurister som delar med sig av breda kunskaper om regelverket för entreprenadbesiktningar. Du får även med dig praktiska tips kring besiktningsuppdraget.